1 Introduktion

1.1 Inledning

Anledningen till att ämnet ekologisk sanitet är intressant tycker vi är att vi med dagens avloppssystem använder och slösar bort alldeles för mycket rent och drickbart vatten. Eftersom det råder brist på rent vatten på många platser runt om i världen så är det dags att se över vad vi kan göra för att förbättra situationen. Problemet i Sverige är dock som bekant inte någon brist på vatten utan den övergödning av sjöar och vattendrag och det resursslöseri dagens avloppsystem medför. Resursslöseri i och med att man istället för att ta tillvara på näringsämnena i slammet och återföra dem till åkrar och jordbruk, tvingas använda det som byggnadsmaterial och istället tillverka konstgödsel för att gödsla med. Resursslöseri även i sättet vi använder vårt dricksvatten. Vatten kostar pengar och energi att rena, och vi använder det i många fall alldeles för frikostligt, vem har till exempel bestämt att vi måste spola med dricksvatten i våra toalettstolar? Vi tänker använda begrepp ur Arne Kaijsers bok "I Fädrens Spår" (1994) för beskrivning och analysering.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att beskriva hur man i Hammarby Sjöstad tillämpar ett alternativt sanitetssytem och om det kan appliceras på hela Sverige. Syftet är även att undersöka vad ett framtida Sverige skulle kunna vinna på en utveckling mot ett mer kretsloppsstyrt avloppshanteringssystem.

1.3 Avgränsning

Ekologisk sanitet är en stor och viktig fråga världen över. Forskning och teknikutveckling har främst inriktats på u-världen. Vi har dock valt att inrikta oss på Sverige och Hammarby Sjöstad. Miljöanpassningen i Hammarby Sjöstad inkluderar fler aspekter än avloppsrening, dock så ligger de utanför vår avgränsing. Vi har inte fått tag i all den information som vi behövde så därför finns det vissa brister i vår rapport, främst när det gäller olika tekniska detaljer.

2 Avloppshantering i historiskt perspektiv

När det tidiga bondesamhället utvecklades var gödslet från utedassen en viktig del för jordbruket. När människorna sedan ökade i antal och städer byggdes upp försvann detta tidiga kretsloppstänkande. Avföringen forslades då istället iväg längs rännstenarna på gatorna och ner till stränder och kajer. De första toaletterna som liknar de vi använder idag kom till Stockholm på 1860-talet och den första allmänna avloppsledningen lades 1864. Men det dröjde ända tills slutet av 1920-talet innan man insåg att man inte kunde släppa ut orenat avloppsvatten hursomhelst. 1930 presenterades en utredning om hur avloppsvattnet i Stockholm skulle renas vilken resulterade i bygget av Sveriges och kanske världens första reningsverk 1941. Fram tills idag har avloppssystemet byggts ut och förbättrats i takt med att ny teknik har utvecklats. T.ex. så infördes biologisk rening på 70-talet och kvävereduktion i början på 1990-talet. I Sverige idag finns några av världens mest avancerade reningsverk, trots detta har man inte lyckats återskapa det kretsloppstänkande i större skala som dom svenska bönderna använde sig av för flera hundra år sedan.1

3 Sveriges avloppssystem idag

I Sverige finns det mer än 2000 kommunala avloppsreningsverk. 2 Kraven som ställs på avloppsanläggningen i ett område avgörs av miljönämnden eller motsvarande i kommunen. 7,7 miljoner människor i Sverige bor i tätorterna och alla dessa är anslutna till avloppsreningsverk. 36 % är anslutna till verk som har biologisk-, kemisk- och kväverening, 58 % till verk med biologisk och kemisk rening och resterande 6 % är anslutna till verk med antingen biologisk rening eller kemisk rening. Avloppsteknikens syften är att förhindra att sjukdomar sprider sig genom att försöka minska på mängden smittämnen så mycket som möjligt, minska utsläpp av fosfor, kväve och organiskt material för att skydda vår miljö. 3 I dagens reningsverk (se fig. 1) renas vattnet genom att man bortför skräp och sand (grovrens, sandfång). Fasta partiklar och näringsämnen förs bort via sedimentering (biologisk-, kemisk rening). Det bortförda materialet kallas slam och behandlas via rötning och avvattning för att få så låg volym som möjligt. Vid rötning bildas rötgas som omvandlas till uppvärmning och elproduktion. Det avvattnade slammet används som matjord och utfyllnadsmaterial men kan inte användas i jordbruket på grund av halten tungmetaller.


Fig 1: översikt över vanliga reningssteg 4

4 Vad är ekologisk sanitet?

Ekologisk sanitet (eller hållbar sanitet som det också kallas) är ett begrepp som införts som en beteckning för ekologisk användning av vårt vatten. Mer konkret kan detta innebära att man försöker hushålla mer med det vatten man har, minska användning av vatten som försvinner ner i våra avlopp. Man arbetar också för att det vatten som väl använts ska renas på ett så hållbart och ekologiskt sätt som möjligt. Det slam som bildas vid rening av vårt vatten vill man även kunna använda som gödsel, en process om kräver att man oskadliggör bakterier och smittämnen som finns i vårt spillvatten.4 Man måste även göra sig av med de tungmetaller som det industriella avloppsvattnet för med sig som sedan hamnar i slammet som då blir obrukbart. På så sätt kan man anpassa avloppssystemen till att fungera som ett naturligt kretslopp. Ekologisk sanitet är ett begrepp som blir allt vanligare idag och olika modeller för ett mer hållbart sätt att hantera våra avlopp byggs upp i olika delar av världen. Bland andra arbetar SIDA på olika projekt runt om i världen med att införa ekologiska sanitära system, ett arbete som har stor betydelse inte minst i länder där vatten är en stor bristvara.5 Det finns även ett stort behov av att fundera på en mer hållbar vattenhållning här i Europa. Mycket av det vatten som pumpas ut i hav, sjöar och vattendrag i Europa är helt orenat. även vatten som renats orsakar problem i form av övergödning och onödigt stor energiförbrukning. I Sverige finns det pågående projekt i bland annat Kullön i Vaxholm, Hammarby Sjöstad i Stockholm och i Västerås. 6

5 Hammarby Sjöstadsprojektet

5.1 Introduktion

Sedan 1996 har kommunstyrelsen haft i uppdrag att göra Hammarby Sjöstad till föredöme inom miljöanpassning. Mål som man har jobbat hårt för att nå är bl.a. minskning av vattenförbrukningen och att rena avloppsvattnet på ett ekologiskt sätt. Målen är att man ska minska halten tungmetaller i avloppsvattnet med 50 % och att 95 % av den fosfor som finns i bl.a. urin ska komma till användning för jordbruket. Man har utvecklat en egen modell som kallas Hammarbymodellen. Den går ut på att man i större utsträckning tar vara på slammet och röta det till biogas. Näringsämnena används sedan dels till att gödsla jordbrukmarker och dels för användning i komposter. Värmen från det renade avloppsvattnet omvandlas till fjärrvärme via Hammarby Värmeverk. När Stockholm ansökte om OS 2004 var det meningen att Hammarby Sjöstad skulle användas som OS-by. Miljöanpassningen skulle då ge ett gott intryck och avspegla den miljöimage som Stockholm ville ha. När det visade sig att man inte fick OS så fortsatte ändå projektet och dess miljöinriktning.

5.2 Aktörer

Stockholm Vatten och Fortum kallas för "kretsloppsbolag" eftersom det svarar mot Hammarby Sjöstads koncept; att skapa en teknisk lösning utifrån ett kretsloppstänkande. Beaktas bör därför bakgrunden och egenskaperna hos dessa två aktörer för att senare förstå deras samverkan och effekterna det fått. Stockholm Vatten (ägare av Henriksdals Reningsverk) är kommunalt ägt och har monopol på produktion, distribution samt rening av vatten respektive avloppsvatten. De tillhandahåller sina tjänster själv. Fortum (ägare av Hammarby Värmeverk) är i motsats till Stockholm Vatten helt privatägt och därför enda aktör som i direkt marknadsekonomisk mening konkurrerar om varor och tjänster (i detta fall el, biogas och värme). Varje bolag ansvarar enskilt för sitt agerade, sitt flöde inom Hammarbymodellen, även fast de just på grund av den är starkt sammanbundna.7 Tillsammans medverkar de till att informera allmänheten om Hammarby Sjöstad via ett mediecenter kallad Glashusett.


Fig 2: Hammarbymodellen

5.3 Organisation

För kraven på miljöanpassning finns en formell projektorganisation med en projektledare som på heltid ansvarar för omsättning av att aktuell teknik och kunskap genomförs till lösningar. Denna projektorganisation har tillgång till kapital och resurser hos de kommunala förvaltningarna och bolagen (i detta fall Stockholm Vatten). En spetskunskap som inte återfinns hos aktörerna har fåtts i form av en rad konsulter.

5.4 Avloppsstruktur

Huvudkomponenten inom avloppssystemet är Henriksdals Reningsverk (Stockholm Vatten). Via ledningar distribueras drickvattnen till Hammarby Sjöstad för användning inom hushåll. Extra täta vattenledningar för att förhindra utsläpp i grundvatten och mark används för att transportera avloppsvattnet till Henriksdals Reningsverk. Slam skapas vid reningen vilket förs till rötkammare för att omvandlas till biogas (för användning i biogasugnar och som fordonsbränsle). Vattenrening är en relativt energislösande process och för att tillvarata den inbundna energin i det renade avloppsvattnet utvinns detta genom att pumpa detta till Hammarby Värmeverk (Fortum) för att bli fjärrvärme.

5.5 Mål

Grunden för sammanslutningen mellan de två "kretsloppsbolagen" är de krav Stockholms stads kommunfullmäktige antog 1995 i "Miljöprogram för Stockholm (Miljö 2000)". Detta dokument, eller mer program, uttrycker allmänna miljörelaterade mål för både befintlig och kommande bebyggelse inom kommunen; detta är de verksamma aktörerna inom Hammarby Sjöstads lägst ställda miljökrav. Stockholm Vatten har också ett lagberättigat krav på sig i form av en dom från miljödomstolen från år 2000.9 Eftersom den finansiella situationen för Hammarby Sjöstad i mångt och mycket överskrider "normala" initialinvesteringar och resurser så har högre krav och mål ställts vad gäller vattenförbrukning och halter av näringsämnen och tungmetaller. Stockholm Vatten har genomfört undersökningar gällande miljöfarliga gifter i avloppsvatten. Vid undersökningar av halten koppar i avloppsvatten har konstaterats att 60 % av all koppar som senare återfinns i slammet kommer från kopparledningar. Inga sådana ledningar finns inom Hammarby Sjöstad vilket konsekvent har minskat kopparhalten. 10 Det totala bidraget av tungmetaller i avloppsvattnet är lågt och halverade jämfört med övrigt avloppsvatten från Stockholm.11 Fakta om andra uppnådda mål saknas.

6 Analys

6.1 Introduktion

Denna analys avser att undersöka om ekologisk sanitet som den utövas i Hammarby Sjöstads kan appliceras i hela Sverige. Analysen görs av de verksamma aktörerna inom Hammarby Sjöstad. Vi har valt att dela upp vår analys efter de olika roller aktörer inom Hammarby Sjöstads avloppshantering har (se figur 3). Detta har vi gjort för att mer överskådligt kunna se kopplingar mellan dem och analysera systemet.

6.2 Institutionellt

Viktigt för att kunna definiera ett infrasystem är att beskriva ägarförhållanden. Arne Kaijser framhåller detta vara en av tre viktiga delar för att förklara den institutionella utformningen av ett infrasystem. 12 I "Hammarbymodellen" är den viktigaste aktören ett kommunallt reningsverk (i detta fall Stockholm Vatten). Kommunen ser till invånarnas behov och tar själva ansvar, detta utmynnar i ett så kallat samhällsorienterat ägarintresse där just ägandet tillfaller kommunen eftersom samhället tjänar på det. 13

Det samhällsorienterade ägandet ger upphov till en vertikal integration. Med detta menas hur organiserade alla länkar i ett infrasystem är; i detta fall är det kommunala reningsverket både nätverksförvaltare (ansvarar för utbyggnad och underhåll) och systemoperatörer (styr flödet), invånarna kallas systemanvändare (brukare av systemet). 14 Vad som skiljer "Hammarbymodellen" från "vanliga" organisationsstrukturer inom kommuner är att det också finns en organisationsstruktur som kan liknas vid horisontell integration. Skiljt från vertikal integration menas med horisontell integration i vilken grad delsystem är organisatoriskt sammanbundna. 15 Ett delsystem i "Hammarbymodellen" är Hammarby Värmeverk (Fortum), alltså ett helt annat infrasystem och med en helt annan systemförvaltare. En annan skillnad är att det också finns en annan projektorganisation där en person har ansvaret att aktuell teknik och kunskap återges i riktiga lösningar för att hela tiden pröva nya reningsmetoder, att hela tiden försöka utveckla det befintliga. Ett annorlunda integrationssätt finns här också genom att ta in konsulter/experter inom vissa områden.

Andra mjuka värden som styr, förutom ägarförhållanden, är lagar och regler, också detta enligt Kaijser ett väsentligt begrepp som styr de organisatoriska egenskaperna. 16 I "Hammarbymodellen" har kommunen stadgat ett miljöprogram som beskriver miljökraven för bland annat reningsvattnet. Dessa värden har varit grunden för utvecklandet av modellen. Dock så innehåller "Hammarbymodellen" också egna krav eller interna regelverk i form av bland annat att man skall minska vattenförbrukningen till 100liter/person/dag och att miljödomstolen har ett speciellt krav på Stockholm Vatten att verka för höjda insatser mot att förbättra reningsprocessen i avloppsreningsverken. Värt att notera är alltså att reningsverket har egna normer satta högre än de krav de har på sig från kommunen.

6.3 Ekonomiskt

Generellt så gäller att utvecklingen av nya infrasystem medför stora initialinvesteringar och stor osäkerhet hos finansiären (i detta fall Stockholm Vatten, allmänt det kommunala reningsverket). 17 Generellt så gäller också att reningsverk i själva verket är ledningsbundna system vilka i regel är dyra att bygga ut eller dyra att ändra. Hammarby Sjöstad har visat att ett ekologiskt sanitetssystem inte behöver vara ett nytt system utan man kan förbättra det existerande. Dock innebär i detta fall att förbättra ett redan befintligt ledningsbundet infrasystem (vilket är fallet med "Hammarbymodellen") att det inte innebär stora initialinvesteringar; själva ledningarna berörs inte (dock så har Hammarby Sjöstad kopparfria ledningar vilka har visat sig minska mängden tungmetaller i avloppsvattnet) utan bara utrustning i form av exempelvis fler reningssteg hos själva reningsverket. All investering som görs sker hos systemförvaltaren/operatören (på en plats) och berör alla systemanvändare. Alltså kan det allmänt gälla att förbättra sin ekologiska anpassning hos sitt reningsverk (som man gör i Hammarby Sjöstad) inte behöver betyda stora initialkostnader eftersom dessa redan är gjorda; infrasystemet finns redan (reningsverket är byggt, ledningar är dragna). Vidare finns inte heller en osäkerhet eftersom systemanvändarna redan nyttjar systemet. Kostnader för de förbättringar som görs hos reningsverken i form av fler reningssteg är okända eftersom ingen fakta hittats. Detsamma gäller också för den exakta tekniken som skulle kunna brukas.

I Hammarbymodellen finns också ett användande av ett infrasystems mångsidiga användbarhet där ett energiföretag (Fortum) utvinner och distribuerar fjärrvärme genom att ta till vara på värmen hos avloppsvattnet. Inom infrasystem kan man beakta den samhällsekonomiska effektiviteten som systemet alstrar; den ekonomiska effekt ett infrasystem har på ett samhälle. 18 Ingen sådan effekt finns i Hammarby Sjöstad och skulle heller inte skapas om man applicerar "Hammarbymodellen" i andra kommuner, dock så erhålls snarare en samhällsmiljömässig effektivitet väl värd att sätta i relation till den ekonomiska. Dock inte sagt att den ekonomiska effektiviteten behöver vara utebliven. En ekonomisk vinning sker i form av att ett energibolag kan nyttja fjärrvärme ur reningsverket. Reningsverket kan också skapa en marknad inriktad på att sälja ekologiskt slam för bruk på åkrar. Detta skapar i sin tur än mer "koncept"-lansering (utförligare beskrivet under "Koncept") genom att visa kretsloppstänkandets faktiska (fysiska) resultat. En annan fråga kan då ställas om det finns en samtida/framtida efterfrågan från systemanvändarna (kommunens invånare) att satsa på att applicera "Hammarbymodellen" för deras reningsverk. Eftersom miljö blir mer och mer aktuellt inom både ekonomi och samhälle i stort borde den efterfrågan finnas i många kommuner om att få en så miljöanpassad rening som möjligt (att föra vidare slam till kompostering, att använda slam på åkrar med mera). Detta är också att maximalt försöka använda kapaciteten i systemet och att också försöka utveckla den, vilka båda finns i "Hammarbymodellen".

6.4 Tekniskt

Henriksdals reningsverk utgör en viktig roll i Hammarby Sjöstads avloppshantering. Skillnaden jämfört med ett vanligt reningsverk i en annan svensk kommun är främst att Henriksdals reningsverk har en mer ingående miljöanpassad rening. Denna miljöanpassning går ut på att i större utsträckning reducera halten av fosfor, kväve och tungmetaller. Den del som det privatägda bolaget Fortum står för i Hammarby Sjöstad kan i en annan kommun motsvaras av ett privat bolag som har ett visst vinstintresse i systemet. Det kan vara ett företag som bygger upp systemets tekniska hårdvara (exempelvis förbättrar och bygger ut avloppsledningar) eller använder sig av slamprodukter från reningen (för att utvinna biogas, el eller värme) och där igenom samarbetar med kommunen. Det finns vissa delar i Hammarbymodellen som oftast inte har några motsvarigheter i vilken annan kommun som helst. En av dessa är forskning (se fig 3); då det nu pågår en utredning för nya reningsprocesser i Hammarby Sjöstad är de flesta vanliga kommuner nöjda med hur det fungerar, och inte på samma sätt aktivt försöker förbättra sitt avloppssystem. Detta kan naturligtvis bero på att forskning och utveckling är väldigt kostsamt och att kommunerna då inte ser någon anledning till att förändra ett fungerande system. Det är dock inte nödvändigt för andra kommuner att ha sitt eget forskningsprojket, då de kan använda sig av Hammarby Sjöstads forskning. återanvändning av slam är inte unikt för Hammarby Sjöstad, då man även i andra kommuner utvinner biogas från slammet. Den stora skillnaden är att man i Hammarby Sjöstad även arbetar för att försöka ta vara på näringsämnena som utvinns från slammet. Dessa näringsämnen ingår sedan i ett kretsloppstänkande när de återförs till jordbruket.

6.5 Konceptlansering

Media, andra kommuner än Hammarby Sjöstad och Glashusett är tre viktiga aktörer i spridningen av Hammarbymodellens koncept, där media har en av de största och kanske mest centrala rollen i det hela. Genom att dessa är med och sprider information om Hammarbymodellen så är de även med och hjälper Hammarbymodellen att utvecklas och expandera. Glashusett är till för att informera och utföra olika aktiviteter för den som vill veta mer om Hammarbymodellen, men det är bara för dem som besöker Glashusett för det syftet. Därför når inte Glashusett ut till speciellt många människor, vilket media kan göra. Det är tänkt att man ska kunna nå ut med konceptet till så många som möjligt och just därför är all sorts spridning av information viktig. Man vill att fler kommuner ska uppmärksamma och få mer kunskap om Hammarby Sjöstad och ekologisk sanitet, i hopp om att de även ska ta efter Hammarbymodellen genom att t.ex. själva skapa en liknande modell i sin egen kommun. Skulle detta fungera så skulle Hammarbymodellen utvecklas genom att man får fler forskare inom området och genom att modellen testas på en större yta.


Fig 3: Aktörer i Hammarby Sjöstads avloppshantering

6.6 Avslutning

Vi har funnit att vår fråga i ett så pass tidigt stadium inte kan besvaras entydigt. Ekologisk sanitet i ett I-land som till exempel Sverige kräver en hel del forskning och studier, då den mesta forskning inom ekologisk sanitet har skett med fokus på U-länder som ställer andra krav på ett avloppssytem, innan man kommit fram till hur utvecklingen av vårt avloppssystem kan bli som effektivast. Vi har dock inte funnit några större hinder med att applicera ett system som det i Hammarby Sjöstad på andra komuner. Att vissa aktörer, som Fortum i Hammarby Sjöstad, kanske kommer saknas på andra platser kan i vissa fall minska den ekonomiska vinningen, men kan på intet vis påstås hindra en utveckling från att ske. Att andra aktörer såsom aktörer inom forskning inte heller finns i andra komuner finner vi inte heller som ett hinder, andra komuner kan helt enkelt tillgodogöra sig kunskap från forskningslab i Hammarby Sjöstad. En omställning innebär också en ekonomisk uppoffring, nästan utan avkastning, istället vinns ett hållbart och miljövänligt system.

Man bör dock inte helt bortse från de ekonomiska vinningar man kan få genom att sälja slammet, värmeenergin och biogasen som slamutvinnningen alstrar samt det man vinner i att kunna stoltsera med ett miljövänligt koncept. Men då dessa ekonomiska vinningar kan ses som relativt små, tror vi ändå att det effektivaaste sättet att skynda på utvecklingen inom området vore en skärpning av miljökraven för avloppsvattnet från statens sida. Vad vi också funnit under arbetets gång är att en utveckling mot ett mer kretsloppstänkande avloppssystem är just det, en utveckling, inte en ersättning av det befintliga avloppssystemet. Detta innebär i sin tur att det inte handlar om några initialinvesteringar, utan enbart förbättringskostnader. Vi tror på en framtid för ekologisk sanitet även om det kan komma att bli svårt att motivera kommuner att investera i något som troligtvis inte kommer att ge avkastning. Det borde dock ligga i alla människors intresse att värna om vår miljö, och staten såväl som landets kommuner bör ta sitt ansvar.

Noter

1 www.stockholmvatten.se

2 www.avloppsguiden.se

3 www.svensktvatten.se

4 http://tq.hkr.se/~huset02/avloppsvattnets_rening.htm/

5 www.mannautstallningen.nu/ekosanitet.htm

6 www.sida.se

7 www.ecosanres.org

8 www.hammarbysjostad.se/miljo/pdf/Hammarbymodell.pdf

9 www.hammarbysjostad.se

10Drangert, Jan-Olof; Klockner, Anna; Nors, Linda (2004) På väg mot en hållbar stad ? uppfattad och uppmätt påverkan av miljösatsning i Hammarby Sjöstad, Stockholm s.8

11 Miljödomstolens dom i Stockholms Tingsrätt (2000-06-30) ?Stockholm vatten AB skall genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt - efter de riktlinjer som bolaget tidigare angett i sin redovisning till Koncessionsnämnden för miljöskydd- verka för att tillförseln av ämnen som kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverken eller negativt påverka slamkvalitén eller recipienten kontinuerligt minskas?

12 Stockholm Vatten (2004) Miljörapport 2004 s. 77

13 Magnusson, Joel (2004) Sammansättning i hushållsspillvattnet från Hammarby Sjöstad: Hushållens bidrag av miljöfarliga ämnen till avloppsvattnet Bilaga 5

14 Kaijser, Arne (1994) I Fädrens Spår- Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Stockholm, 1:a upplagan, Carlssons bokförlag. s.65

15 Kaijser, Arne (1994) s. 50

16 Kaijser, Arne (1994) s. 67

17 Kaijser, Arne (1994) s. 65

18 Kaijser, Arne (1994) s. 58

Referenser

Internet:

www.stockholmvatten.se (2005-09-27)

www.avloppsguiden.se (2005-09-27)

www.svensktvatten.se (2005-09-27)

http://tq.hkr.se/~huset02/avloppsvattnets_rening.htm/ (2005-09-29)

www.mannautstallningen.nu/ekosanitet.htm (2005-09-29)

www.sida.se (2005-09-27)

www.ecosanres.org (2005-09-30)

www.hammarbysjostad.se/miljo/pdf/Hammarbymodell.pdf (2005-09-29)

www.hammarbysjostad.se (2005-09-27)

Tryckta kÀllor:

Drangert, Jan-Olof; Klockner, Anna; Nors, Linda (2004) På väg mot en hållbar stad ? uppfattad och uppmätt påverkan av miljösatsning i Hammarby Sjöstad, Stockholm s.8

Kaijser, Arne (1994) I Fädrens Spår- Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Stockholm, 1:a upplagan, Carlssons bokförlag. s.65

Magnusson, Joel (2004) Sammansättning i hushållsspillvattnet från Hammarby Sjöstad: Hushållens bidrag av miljöfarliga ämnen till avloppsvattnet Bilaga 5

Stockholm Vatten (2004) Miljörapport 2004

Miljödomstolens dom i Stockholms Tingsrätt (2000-06-30) ?Stockholm vatten AB skall genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt - efter de riktlinjer som bolaget tidigare angett i sin redovisning till Koncessionsnämnden för miljöskydd- verka för att tillförseln av ämnen som kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverken eller negativt påverka slamkvalitén eller recipienten kontinuerligt minskas?