Att jag överhuvudtaget åkte iväg ett år till Frankrike beror till stor del på tillfälligheter. Mitt intresse för Frankrike hade aldrig varit särskilt stort och jag hade inte haft en tanke på att åka dit. På våren 1996 berättade en kompis för mig att han hade sökt hör att få åka till USA och jag fick också det här suget att åka iväg någonstans. Naturligtvis föll valet på USA, det stora landet så många av oss drömmer om, men eftersom ansökningstiden redan hade gått ut så gick inte det. Några dagar senare fick jag syn på ett anslag om utbytesstudier i Frankrike och varför inte, min något svaga gymnasiefranska kunde ju behöva en finputsning, så jag lämnade in en ansökan. Några veckor senare fick jag veta att jag skulle få åka och det stod inte på innan det var den första september och språkkursen i Nice skulle börja.

Att ta en månads intensivkurs i franska var ett krav för att jag skulle få åka men även om det inte skulle vara ett krav är det något som jag rekommenderar alla att göra. Jag valde att åka till Nice på franska rivieran (mellan Monaco och Cannes) för att läsa på Alliance Francais och det var mycket bra. Jag tror inte att det är mycket som slår en September i Nice. Det var lektioner varje förmiddag och på eftermiddagarna låg man på stranden. Eftersom jag bara umgicks med icke-franska personer och min franska var mycket svag så blev det att jag pratade engelska hela månaden. Det var lite synd men jag fick trots allt så mycket grammatikkunskaper att när jag kom till Marseille och var tvungen att börja prata franska så gick det ganska bra trots allt.

Marseille ja, staden som kom att bli mitt hem under hela detta händelserika läsår. Frankrikes andra största stad, underbart belägen på rivieran ca 20 mil väster om Nice, med Frankrikes och antagligen hela Europas bästa klimat. En stad med ett dåligt rykte, dock oförkänt i de flesta fall tycker jag. Helt sant är att det är en mycket annorlunda stad som ofta påminner mer om en nordafrikansk stad än om en europeisk. En stad med en speciell atmosfär. Marknaderna, de afrikanska kvarteren i centrum, fiskförsäljarna, alla mystiska små barer och, naturligtvis, bouillabaissen är sånt man bara inte får missa.

Till Marseille kom jag alltså i slutet av September, ett par dagar innan föreläsningarna skulle börja. Jag fick ett rum på ett av de ca. fem studenthemmen som finns i Marseille, och kom att bo i centrum och inte ute vid universitetet, något som jag tycker var mycket bra. När jag såg mitt rum för första gången vart jag milt sagt förvånad, standarden är mycket låg. Vi delade 10-15 personer på dusch och toalett och dubbelt så många på en kokplatta. Inte ens på rummet var man ensam, många var de dagar man kom hem och möttes av en kackerlacka. Med tanke på det här kanske det inte var så konstigt att jag lovade mig själv att inte bo kvar mer än i en månad för att sen hyra en lägenhet. Något som är ganska lätt att göra i Frankrike, även i en stor stad. Efter några dagar började jag dock att vänja mig för att sen trivas riktigt bra.

Man vänjer sig vid standarden, man träffar mycket folk och får många bra vänner. Jag vet att om jag hade bott i lägenhet i stället så hade det varit väldigt svårt att få några franska vänner, i och med att man bodde mitt ibland dem så gick det så mycket lättare. Jag måste nog i ärlighetens namn säga att det inte var så lätt att få franska vänner i alla fall. Innan jag åkte till Frankrike var det många som sade att fransmän är svåra att lära känna och att de är väldigt instängda. Jag åkte dit med inställningen att det här var fördomar men jag måste tyvärr säga att det stämmer i de flesta fall. De är mycket stolta över att vara fransmän och har all rätt till det eftersom det är ett mycket vackert land men tyvärr är de också på grund av detta mycket svåra att lära känna närmare.

Det här leder till att utlänningar i Frankrike umgås med varandra och det var vad som hände mig också. Jag fick många mycket bra kompisar från många olika länder och det är ju alltid bra, inte minst med tanke på att man kan åka och hälsa på dem. Det utnyttjade jag ganska flitigt under våren. Jullovet var ganska kort, ca. 2 veckor, och då åkte jag hem till Sverige. Men påsklovet var nästan en månad så då passade jag på att resa runt lite i Europa. Dessutom var jag och två andra svenskar iväg och åkte skidor i en vecka i mars och efter vårterminens slut så reste vi runt en månad igen. Visst är det viktigt att sköta studierna när man fått chansen att åka iväg och studera i ett år men man får ta det för vad det är och inse att man har en stor, och kanske unik, möjlighet att lära känna en ny kultur och det gör man inte om man stannar på universitetet och studentrummet i ett år. Alltså, ut och res (men kör inga tentor :).

Om universitetet och undervisningen finns naturligtvis mycket att säga. Rent allmänt kan man väl säga att föreläsningar är föreläsningar vare sig man är i Frankrike eller Sverige. För mig var naturligtvis språket ett problem i början men man får komma ihåg att även om man inte förstår innehållet på föreläsningarna så är det ju bra språkträning, dessutom så lossnar det så småningom. Den franska pedagogiken har mycket att lära av den svenska tycker jag. Vi använde aldrig kursböcker utan fick alltid kopierade pappersbuntar och på föreläsningarna var det bara over-header som gällde. Föreläsningarna varade minst 2 timmar och ibland 4 timmar i sträck utan rast och man satt på träbänkar som får vilken svensk pinnstol som helst att verka som en fåtölj. Den som kan hålla koncentrationen uppe under en sådan föreläsning är jag verkligen imponerad av.

Visst fanns det vissa fördelar också, man kunde tex. ha sport på schemat. Något som jag utnyttjade genom att spela fotboll under en kortare period. Sen insåg jag att det var skönare att gå ned till Medelhavet och dyka lite på lunchen än att springa ut på en dammig grusplan i 30 graders värme. Att alla onsdagar var lediga och att universitetet låg i ett mycket naturskönt område gör inte saken sämre heller.

På helgerna gick vi ut och festade precis som i Sverige. Nationer eller något liknande finns inte i Marseille men vi gick ut på vanliga klubbar eller på de studentfester som ordnades då och då. På våren åkte vi till Aix-en-Provence ganska ofta också, det är en typisk studentstad ca. 3 mil från Marseille med ett mycket bra nattliv. Annars festar man på ett lite annorlunda sätt i Marseille än vad vi gör i Sverige. Förfester existerar nästan inte och man dricker inte särskilt mycket (konstigt med tanke på ölpriserna...). Man går inte ut innan 11-12 på natten och man stannar ute tills 5-6 på morgonen, sen går man hem, äter frukost och, i vissa fall, sover bort helgen.

Ja då har jag beskrivit lite om mitt år i Frankrike, ett underbart år i ett underbart land som jag längtar tillbaks till. Visst finns det mycket mer att berätta, jag har ju bara skrapat lite på ytan men resten får ni upptäcka själva. Om ni får chansen och möjligheten att åka dit, ta den, jag vet att ni inte kommer att ångra er.

Om du som läser det här funderar på att studera i Frankrike och har några frågor är det inga problem att kontakta mig på andersson_ola@hotmail.com .