2. Ämnesbeskrivningar

2.1. Lambda-kalkyl och denotationssemantik

2.1.1 Inledning

Lambda-kalkylen är ett sätt att beskriva funktioner så att de kan hanteras mekaniskt. Lambda-kalkylen kan alltså för de funktionella språken jämföras med automatateorin för imperativa.

Lambdakalkylen ger också en beskrivning av begreppen beräkning och beräkningsordning.

Grundläggande i lambdakalkylen är tre regler för förenkling/beräkning, alfa, beta och eta-reglerna. Med vissa val av representationer, om alla objekt, även de naturliga talen, avbildas på funktioner, kan alla beräknningar utföras med dessa tre regler.

En denotationssemantik är i princip en funktion som tar ett argument, en programspråkskonstruktion, och returnerar en bild av konstruktionens betydelse.

Antag att vi hittar på ett nytt språk och beskriver dess betydelse med en denotatonssemantik. Om vi implementerar denna funktion (denotationssemantiken) i ett existerande programmeringsspråk (t ex Lisp), så har vi alltså en funktion som översätter från vårt nya språk till Lisp. Därmed har vi en interpretator för vårt nya språk och kan evaluera uttryck i detta.

2.1.2 Projekt

Du kan välja en (eller flera) av nedanstående två uppgifter eller diskutera med examinator fram en annan uppgift:

Skriv en funktion som reducerar ett lambdauttryck så långt det går. Avbilda de naturliga talen på lambda-uttryck och räkna ut uttryck såsom 1+1=2 i denna representation.

Skriv och implementera en enkel denotationssemantik för ett funktionellt språk i Lisp.

Skriv och implementera en enkel denotationssemantik för ett funktionellt språk i Prolog.

2.1.3 Litteratur

Avsnitten om lambdakalkyl och denotationssemantik i nedanstående böcker: Stoy, Denotional Semantics, MIT Press

Petersson, Beräknebarhet för dataloger, Aquila

Barklund, Kursmaterial för Program och Maskinsemantik, utdrag

Gamla föreläsningsanteckningar, vissa böcker i utdrag i kursbiblioteket

2.2. Oändliga strukturer och lat evaluering

2.2.1 Inledning

Lat evaluering (eller på svenska lat utvärdering) innebär att ett uttryck inte utvärderas förrän dess värde verkligen behövs.

Lisp har inte lat evaluering, utan i stället ivrig evaluering. I Lisp utvärderas således alla uttryck (dvs alla funktionsparametrar) direkt, oavsett om resultatet behövs eller inte.

Ett exempel får klargöra. Antag nedanstående funktionsdefinitioner:

(defun fac(n)
     (cond ((= n 0) 1)
           (t (* n (fac (- n 1))))))

(defun funk (a b)
     (cond ((= a 3) t)
           (t b)))

Studera följande anrop i Lisp (med ivrig evaluering):

(funk 3 (fac -4))

Denna utvärdering stannar inte, eftersom 3 och (fac -4) , enligt Lisps utvärderingsregler, utvärderas innan parametervärdena överförs till funktionen funk , och det andra argumentet ju aldrig terminerar.

I en tänkt Lisp med lat evaluering, skulle aldrig den andra parametern någonsin utvärderas i detta exempel, eftersom värdet av den inte behövs för att beräkna resultatet. I en sådan Lisp skulle exempelanropet således returnera värdet 3.

Lat evaluering kan användas bl a för att bygga datoriserade modeller av förlopp, som i teorin kan ha hålla på en oändlig tid, eller returnera ett oändligt antal värden.

Exempelvis kan vi diskretiserat modellera en signalkälla utan att i modellen förutsätta att källan endast är verksam en viss tid. Vi kan också skapa en lista innehållande exempelvis alla naturliga tal.

Sådana strukturer implementeras naturligtvis inte genom att försöka lagra alla värden - det är ju naturligtvis omöjligt. I stället r det lämpligt att lagra strukturen i form av ett par, som består att ett uträknat värde samt en funktion, som när den anropas, räknar ut nästa värde samt en funktion, som när den anropas räknar ut det därpå följande värdet och en funktion som .....

I en tänkt Lisp med lat evaluering skulle följande funktionsdefinition och anrop vara meningsfyllt:

(defun alla-heltal (n)
     (concat n (alla-heltal (+ n 1))))

(alla-heltal 1)

Funktionsanropet skulle naturligtvis inte returnera alla heltal, utan enbart det första, följt utav en en funktionsdefinition.

För att kunna skriva ut ett bestämt antal av första talen i den tänkta listan krävs en speciell funktion, som exempelvis skulle kunna anropas på detta sätt:

(skriv-ut 50 (alla-heltal 1))

2.2.2 Projekt:

Del 1 Skriv ett program som med utgångspunkt från den abstrakta datatypen streams genererar en approximativ lösning till till nedanstående differentialekvation.
d2y/dt2 - a * dy/dt -by = 0

Ledning 1: Du kan upptäcka ett behov av att explicit anropa force och delay
Ledning 2: Nedanstående signalflödesdiagram kan säkert vara till hjälp.

b) Generalisera funktionen så att den kan approximera differentialekvationer av typen
d2y/dt2 = f(dy/dt, y)

2.2.3 Förslag till arbetsgång:

Studera Lisp-konstruktionerna funcall , function och lambda.

Lös självständigt några uppgifter:

Uppgifter på höfar.

Studera avsnittet om lat evaluering och streams i Abelson-Sussman.

"översätt" några av funktionerna från Scheme till CommonLisp, testa.

Skriv självständigt ett par funktioner som returnerar en ström av alla heltal.

Skriv självständigt funktionen skriv ovan.

Studera avsnittet om streams och differentialekvationer i Abelson-Sussman.

Lös uppgiften.

2.2.4 Litteratur:

Steele, CommonLisp, Digital Press. Manual med bra exempel på konstruktioner.

Föreläsningsanteckningar från föregående års kurs.

Luger, Stubblefield Artificial Intelligence and the Design of Expert Systems, Benjamin Cummings. I ett appendix finns strömmar implementerade i Commonlisp.

Abelson-Sussman Structure and Interpretation of Computer Programs MIT Press. Här finns streams väl belyst med bra exempel, men i Lispdialekten Scheme.

Henderson Functional Programming Application and Implementation, Prentice-Hall. Kapitel 8 behandlar lat evaluering och oändliga strukturer, men är ibland svårsmält.

Andra CommonLisp-böcker i kursbiblioteket kan innehålla användbara exempel.

2.3. Programmeringsspråket Haskell

2.3.1 Inledning

Haskell är ett typat funktionellt språk, med teoretiska riktiga och tilltalande språkkonstruktioner för användning av högre ordningens funktioner. Haskell har lat evaluering, och är anpassat för oändliga strukturer. Dessa begrepp finns beskrivna i ett tidigare avsnitt.

Ett par exempel kan illustrera den mycket kompakta programkoden. Om du läser denna "som matematik" och inte "som data", är den lättförståelig.

Exempel 1

[n * n | n <- [0 ..]]       		en lista av kvadraten av alla heltal från 0

Exempel 2


[r | r <- [1 .. n div 2]; n mod r = 0]  en lista av faktoriseringen av n, ty 
			                r är varje tal mellan 1 och n/2 och n 
                   		        modulo r är noll

Exempel 3

quicksort[]=[]
quicksort(x:xs) = quicksort[y | y <- xs; y<x]
                 ++[x]
                ++ quicksort[z | z <- xs; z>=x]
Läs så här:
quicksort av en tom lista är en tom lista.
quicksort av en lista som kan delas upp i ett första element x och en rest xs är
quicksorteringen av en listan av alla y i xs, sådana att y<x, appendat med listan av x,
appendat med listan av alla z i xs, sådana att y>=x.

2.3.2 Tillgänglighet

Språket finns som freeware och uppfyller högt ställda krav på driftssäkerhet. Det är tillgängligt på SUNarna.

En del tips finns.

2.3.3 Litteratur:

Bra kompendium som kan köpas/kopieras.

2.3.4 Förslag till uppgift:

Studera följande talserie av primtal:
1, 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23, 29, 31, ....
Primtalen kommer "ibland" parvis
<3,5>, <5,7>, <11,13>, <17,19>, <29,31> ...
Skriv en funktion som genererar denna (möjligtvis?) oändligt långa lista av tal. Ditt program ska använda algoritmen Erathosetenes såll, som återfinns i läroböcker i algebra.

2.4. Programmeringsspråket ML

Hämtat från nätet
INTRODUCTION

Standard ML is a statically scoped interactive functional language with a polymorphic
static type system, polymorphic references, polymorphic exceptions, a sophisticated
modules system and a formal semantics.
The ML project won the British Computer Society's Technical Award for 1987.
It is a general purpose programming language which is currently used for formal
verification, VLSI work, microprocessor design, graphical interfaces, and compilers.

THE DEFINITION.

Robin Milner, Mads Tofte and Robert Harper The Definition of Standard ML MIT, 1990.

Robin Milner and Mads Tofte have written a commentary on the Definition,
which is being published by MIT.

TEXTS.

The first book is quite slow-paced and is aimed at people learning to program. 
It doesn't cover the modules system.

Ake Wikstrom
Functional Programming Using Standard ML Prentice Hall 1987
ISBN: 0-13-331661-0

The next book goes at a faster pace, and includes an introduction to the modules
system.  It also includes sections on denotational semantics, lambda calculus and
implementation techniques.

Chris Reade
Elements of Functional Programming
Addison-Wesley 1989
ISBN: 0-201-12915-9

The following report is available from the LFCS (Dorothy McKie, dam@ecsvax.ed.ac.uk)
and costs 5 pounds or 10 US dollars. It covers all of Standard ML.

Robert Harper
Introduction to Standard ML
LFCS Report Series  ECS-LFCS-86-14
Laboratory for Foundations of Computer Science Department of Computer Science
University of Edinburgh
Nov. 1986 (revised Jan. 1989 by Nick Rothwell and Kevin Mitchell)

The following report is available from the LFCS (Dorothy McKie, dam@ecsvax.ed.ac.uk) and is free.
It includes an introduction to Standard ML and three lectures on the modules system.

Mads Tofte
Four Lectures on Standard ML
LFCS Report Series  ECS-LFCS-89-73
Laboratory for Foundations of Computer Science Department of Computer Science
University of Edinburgh
March 1989

The following report is available from the LFCS (Dorothy McKie, dam@ecsvax.ed.ac.uk) and is free.
It introduces Extended ML, a language for writing (non-executable) specifications of Standard ML
programs and for formally developing Standard ML programs from such specifications.

Don Sannella
Formal program development in Extended ML for the working programmer.
LFCS Report Series  ECS-LFCS-89-102
Laboratory for Foundations of Computer Science Department of Computer Science
University of Edinburgh
December 1989

Larry Paulson and Stefan Sokolowski both have books on Standard ML in preparation.
Åke Wikströms bok finns i kursbiblioteket.

2.5. Programmeringsspråket FP

2.5.1 Inledning

Ett exempel på ett FP-program, med ett försök till förklaring: Funktionen subset tar en lista med två dellistor (en bild av mängder) och avgör om den ena är en delmängd av den andra:

DEF Subset AS distl | EACH member END | and;

Läs ungefär så här i ett exempel "anrop" exempel:
show <<4,2,5,1,3> <1,2,3>> : Subset

Distribuera den ena listans element över den andra:
<<<4,2,5,1,3>,1 > <<4,2,5,1,3>2,> <<4,2,5,1,3>3,>> : EACH member END | and

Applicera medlem på varje på så sätt producerat par <lista, element>:
< T, T, T> : and

Applicera and på alla element i den skapade listan:
T

2.5.2 Tillgänglighet

Språket finns i en dialekt IFP som freeware och har enstaka, små buggar. Det är tillgängligt på SUNarna.

En del tips finns.

2.5.3 Litteratur

En bra artikel om de bärande idéerna. En vettig manual.

Båda i kursbiblioteket.

2.5.4 Uppgift

Samma uppgift som i Haskell, se 2.3.4. Uppgiften ska i FP lösas utan rekursion, utom i de fall rekursion noggrant kan motiveras. Din lektion bör bygga på små exempel, i stigande svårighet. Det finns inga skäl att göra en fullständig genomgång av alla fördefinierade funktioner i FP.

Du bör under din lektion välja att hålla dig till en syntax, exvis IFP, men du ska även prata om grundläggande idéer, exvis från Bacchus artikel.

2.6. Programmeringsspråket Erlang

2.6.1 Inledning

Erlang är utvecklat av Ellemtel för att skapa prototyper av parallella distribuerade realtidssystem. Språket är funktionellt, men med vissa begrepp, speciellt unifiering (matchning), från logikprogrammeringsspråk. Språket har en väl utvecklad felhantering.

2.6.2 Tillgänglighet

Språket finns tillgängligt på SUNarna.

2.6.3 Litteratur

Anges av handledaren.

2.7. Objektorienterad funktionell programmering

2.7.1 Inledning

Det finns objektorientade funktionella språk, som exempelvis olika Lisp-dialekter eller påbyggnader. Du kan exempelvis

2.7.2 Uppgift och litteratur

Du väljer litteratur och uppgift i samråd med din handledare

2.8. Implementeringar av funktionella språk (exvis grafreduktion, kombinatorer)

2.8.1 Inledning

Funktionella program kan implementeras med en teknik som kallas grafreduktion. På en senare sida i det här kompendiet finner du en kortfattad förklaring tagen från Peyton-Jones.

2.8.2 Uppgift

Du väljer uppgift i samråd med din handledare.

2.8.3 Litteratur

Peyton Jones, The Implementation of Functional Programming Languages

2.9. Partialevaluering

Ett projekt för den borne entusiasten

2.10. En interpretator för Lisp i Lisp

2.10.1 Inledning

En komplett interpretator för Lisp i Lisp kan beskrivas som meta-cirkulär. För att förklara en sådan behöver vi beskrivningar av syntax, omgivning (en funktion utvärderas i en omgivning där eventuella fria variabler, dvs variabler som inte finns i variabellistan har värden), objekt och funktioner. För operationer på dessa finns Lisp-funktionerna eval och apply.eval tar en godtycklig Lisp-form, avgör om den är en "vanlig funktion" - i så fall ska den utvärderas av apply , annars av eval .

Exempel

Användarsnittet i en Lisp-interpretator kan beskrivas så här


(do forever
  (print (eval (read))))

där eval tar en programspråkskonstruktion i Lisp och returnerar värdet av denna. Idé om hur eval kan se ut

(defun eval (e env)
  (cond ((isconst e) (denote e)
        ((isvar e) (lookup e env)) 
        ((iscond e)
         (evcond (arg e) env))
        ((isquote e) (dequote e))
        ((isfunc+arg e)
         (apply (func e)
                (evalarg (arglist e)
                         env)
                env))))

där

apply applicerar en funktion på utvärderade argument

evalarg utvärderar argument

2.10.2 Uppgift

2.10.3 Litteratur

Allen, The Anatomy of Lisp. Boken kan lånas för kopiering.

Darlington m.fl., Functional Programming and its Applications, kap "Interpreters for Functional Languages", s 253. Boken kan lånas för kopiering.

2.11. Valfri uppgift inom deklarativ programmering

Egna initiativ är mycket välkomna. Tips: Titta på ftp://coral.cs.jcu.edu.au/web/FP/home.html


Anders Berglund                        Office: Room 1254
Department of Computer Systems         E-mail: Anders.Berglund@docs.uu.se
Box 325                                Phone (work): +46 18 471 31 67
S-751 05 Uppsala                       Mobile phone: +46 70 582 45 80
Sweden                                 Fax (work):   +46 18 55 02 25
                                       

Senast ändrad: 08/28/97 23:08:21