De första projekten visades kulturhuvudstadsåret 1998 på Bror Hjorts Hus och Museum Gustavianum i Uppsala. Efter detta önskades en fortsättning och det bestämdes att Artemis skulle fortgå i tre år med Einsteins relativitetsteori som tema. Förra året handlade det således om energi, årets tema är materia och nästa år kommer ljuset att vara i centrum för utställningarna.
I årets Artemis-projekt deltar sex grupper av konstnärer & forskare: två ställer ut på Bror Hjorts Hus och fyra på Museum Gustavianum.
MATERIA: det kroppsliga/fysiska/påtagliga i motsats till det andliga abstrakta.Våra inledande samtal handlade om tid, hur tekniken i samhället gör så att allt kan gå så fort och vara så effektivt som möjligt, helst med minsta fysiska ansträngning, och hur det står i kontrast till arbetet med keramisk skulptur som oftast kräver mycket tid och långsamhet.
Vi talade vidare om vad som är abstrakt. Är det skulpturerna som är abstrakta eller är det dataforskningen? Vi insåg att båda sysslade med abstraktioner på olika sätt, och att graden av abstraktion i våra arbeten beror på vilka referenser den som betraktar har.
|
Hon har haft separatutställningar bl.a. på Galleri Lättnings i Gävle, Odinsborg i Gamla Uppsala, och Gottsundabiblioteket i Uppsala 1995, Hektors konst och kruka i Västerås 1996, Teatergalleriet i Uppsala 1998, och Galleri 1 i Uppsala 2000. Hon har deltagit i samlingsutställningar bl.a. Nordisk skulptur workshop i Sundsvall 1989, Galleriet Härnösands konsthall 1992, Galleri Art Et Unicum i Stockholm 1995, Hamnmagasinet i Enköping 1996, Vårsalong i Väsby konsthall och Galleri Strömbom i Uppsala 1998, Grafiksalong i Väsby konsthall 1999, Uppländsk salong 1997-1999. Offentliga utsmyckningar tillsammans med Lustrum: Röklands folkskola, Alnö, 1991, Hedbergska allén gångtunnel, Sundsvall, 1991. Inköpt av Sundsdvalls och Härnösands kommuner. Medlem i Konstgrafiska verkstaden i Uppsala, KRO, och Uppsala konstnärsklubb.
Katarina deltog i Artemis 1998 med utställningen "Fraktaler" tillsammans med Tommy Eriksson och Sascha Firle.
Det långsiktiga målet är att program i framtiden ska kunna konstrueras med lika precis matematisk grund som när en bro eller ett hus ska byggas. Istället för att som idag prova sig fram ska man i förväg kunna räkna ut att programmet kommer att fungera, liksom man idag kan räkna ut att bron kommer att hålla.
Sådana precisa formella metoder för att beskriva och analysera program, eller system av samverkande processer, utvecklas och undersöks i olika varianter av många forskare världen över. Björn studerar metoder för mobila processer, där de ingående delarnas kommunikationsförmåga kan ändras dynamiskt med tiden. Exempel på mobila processer är mobiltelefoner, Bluetooth-enheter eller s.k. mobila agenter - program som flyttar sig mellan olika datorer medan de kör.
Figurerna i bakgrunden, och på skuggskärmarna i utställningen, är interaktions-diagram som beskriver mobila processer på en grundläggande nivå. Teorin bakom diagrammen är utvecklad i samarbete med Joachim Parrow (KTH) och Cosimo Laneve (Bologna).
Utställningen sponsras av virtuella IT-fakulteten och av avdelningen för datorteknik vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.
