Tillhör gruppen svart-vita-Guerezor kallad Colobus Guereza ( uttal :Ger -AYE- zuh ). För tillfället består gruppen av 14 individer varav en ledarhane, två honor. Resten är deras avkomma. Av dessa ungar är en född den 27.02.2001 d.v.s drygt en vecka gammal och en annan 2-3 månader. 7 st. är mellan 1 och 5 år. För övrigt finns det två hanar som är könsmogna (6 år) och därför isolerade från de andra i flocken. Ledarhanen är vildfångad från Kenya och honorna kommer från England, alt. från Furuviksparken i Sverige. Målet är att dessa skall så småningom släppas ut i Kenya efter en lång invänjningstid i bur utomhus. Anpassning till detta har redan påbörjats genom att ha pärlhöns och en indisk stare i samma utrumme som aporna nu har.

MILJÖN aporna lever i består av två rum : ett rum de bor i under dagen (ca. 85 kvm och 10 m högt) och ett högt belagt rum med plankor och galler som de kan sova i under natten, om de vill. Temperaturen är runt 22 grader ( jmf. i Kenya kan temperaturen vara 4-10 grader på natten). Vintervädringen sker genom ett 1*1 m stort fönster . Under sommaren är detta fönster öppet dygnet runt. Som inredning har de b.la.4 stora träd som är avsågade i topparna, grenar, några stora stenar, mulla med bark, rep hängande längs väggar, en stege, några brädor och stammar som ligger vågräta och binder ihop träden, takkrokar, en korg som hänger i ett rep, en kokosnöt med hål.

En vägg består helt av en glasvägg och detta är väggen mot publiken. I detta utrumme finns det också flera småfåglar i en egen bur, samt blommor och stängsel som hindrar oss från att komma alltför nära glasväggen. Guerezorna sitter gärna vid fönstret, som ger dem deras enda kontakt med solen. Synd om dessa apor som annars älskar att sitta i trädtoppen och sola sig. Mot solbrist får de därför AD- droppar.

FRISKVÅRD OCH SJUKVÅRD:
Aporna är friska, men besöks ibland av en djurläkare. Besök av denna manliga djurläkare har lärt aporna att vara rädda för denna läkare men även för andra män. Hanen blir alldeles vild om en manlig matare försöker komma in i deras revir. (Apornas matas alltid av en kvinna/ tjej som aldrig visar sig tillsammans med läkaren.) Läkarbesök har aporna fått bl.a efter bråk mellan ledaren och en nyligen könsmognad hane som har försökt ta ledarhanens plats. Dessutom har den 18 åriga ledarhanen en gång förts bort från de andra och nedsövts för kontroll. Detta månne ha orsakat stort oro, eftersom flocken även i naturen blir orolig om ledaren ( och flockets beskyddare) dör eller försvinner.

UPPFÖRANDE:
Till naturen är aporna lugna och fredliga, men lite skygga och bråkar inte mkt inom gruppen. Jämfört med många andra apraser har de färre sociala kontakter, lägre aggressionsnivå och färre läten samt färre kontakter av sexuell karaktär. Deras högtidliga och allvarliga uppträdanden beror delvis på att de främst lever i träden och delvis på att de har i naturen näringsvanor som ger möjlighet att äta länge och långsamt på en o samma plats. ( Eftersom de tvingas äta länge av de näringsfattiga bladen, har de inte mkt tid äver till komplicerade, sociala sällskapsyttringar.)

Aporna är sällskapliga: sitter i klungor och förflyttar sig ibland tillsammans mellan de 4 träden. Dock lämnar de varandra ifred när de äter, men kan (lekfullt) bråka om mat.

I Skansen är de vuxna mer skygga för människor än de yngre är, men vid matningstid händer det att en och annan hämtar en matbit från handen av mataren medan en annan bara vågar sig till korgen eller matlådan. Ungarna kan man inte klappa , men ettåringarna tillåter lätt beröring efter att de har tagit mat från handen.

FÖDA:
Skansens apor äter ungefär samma mat som guerezorna äter i vilt tillstånd.Se meny De gillar mest blad som inte är mogna. (I naturen tål de 32% mogna blad.) Om aporna äter alltför mkt frukt, sjunker PH- värdet, vilket i övre delen är 5,5-7 och i nedre delen 3 och om de äter allt för mkt fibrer, kan det orsaka förgiftning.

Aporna äter från sina händer - nästan som ekorrar. En del av dem kan sitta på marken vid matlådan och äta medan de flesta väljer åt sig en godbit och hoppar sedan upp i ett träd för att äta i lugn och ro. Ibland skräms de av en och annan pärlhöna (som försöker närma sig matlådan) och hoppar då snabbt upp i träden för att efter en tid återkomma för att hämta mat.

När vi var på Skansen så satt den minsta ungen för det mesta i famnen av sin mamma eller någon av syskonen. Den äldre ungen smakade redan lite av en ägghalva som dess mamma tog i händerna, men mamman bjöd inte ut maten utan ungen fick krafsa åt sig maten från mammans händer. Ungen var dock inte länge i famnen, utan passade på att rymma från famnen medan mamman satt vid matlådan och åt. Det verkade som om ungen var så ivrig på att leka, och tyckte att detta var ett utmärkt tillfälle att få vara en stund i fred och gunga och klättra i grenarna medan alla andra var upptagna och inte hämtade ungen i sin famn. Tidigare hade ungen inte fått gå ensamma så väldigt långt bort utan att bli förhindrad efter en kort stunds klättring.

Efter matningen blev alla mycket livligare och började hoppa från träd till träd. Strax innan matning hade de alla tagit en tupplur sittande i träden i ett hörn och alla vända åt samma håll. Även övervakaren som satt i ett annat träd verkade ta en tupplur.De vaknade inte före de två tjejerna som matade aporna den dagen, komm in och flyttade på en gren.

Apornas magsäck som består av tre delar , är mycket rymlig ( 25% av kroppsvikten). Detta gör att de kan äta stora mängder av de relativt näringsfattiga bladen. En del beskriver magen tvådelad med mkt veck och fickor i väggarna, men egentligen består den av en övre del som innehåller en massa mikroorganismer - lik en kos mage - , en mittendel som består av neutraliserande saliv och en nedre del som är sur som hos oss. Saliven fordras som en buffertmedium mellan magsäckens båda avdelningar.

Bladaporna får i allmänhet den vätska de behöver från vatteninnehållet i födan, men även från dagg på pälsen, eller från regnvatten som samlats i håligheter i träden. Då vi besökte Skansen, såg vi inte aporna dricka någon vatten alls, men djurskötaren sa att de dricker där ca. 2 dl vatten per dygn.

HYGIEN:
Vi kunde inte se dem bajsa eller kissa, men de lär släppa fritt där de sitter utan att välja någon speciell toalett-zon.

I Skansen har aporna ingen ohyra ( vilket de har i vilt tillstånd). Förutom "hudplockning" med händer och läppar/ munnen, tvättar inte aporna sig. Pälsen var dock ren och fin och såg inte alls smutsig ut. Månne detta bero på att aporna inte smutsar ner sig på marken utan tillbringar sin tid för det mesta i träden. Lite påls kan de också fälla. ( Aporna har tjockare päls vintertid.)

BETEENDEN:

• Leker mycket: busar, hoppar runt från träd till träd, mot väggar och tak, hänger i taket i en krok med ena handen (eller med båda händerna), hoppar mot glasfönstret som avskärmar oss från djuren, jagar varandra, klättrar i rep, för läten
• Skalar av träd och kvistar och äter det.
• Ibland kan de också leta efter bark från marken, pilla bort mål från väggarna eller plocka jordnötter från kokosnöt mm. - men gjorde inte detta under vår närvaro.
• Tar hand om ungarna gemensamt ( Oftast är det mamman eller honsyskonen som gör detta).
• Sitter långa stunder stilla i klungor i träd eller vid fönstret.
• Tar en gemensam tupplur även på dagen

BERIKNING AV MILJÖN:
Enligt informationen på Skansen, har det något år sedan gjorts en berikning av miljön genom att sätta täckbark på marken och hänga upp alla dessa rep och stegar mm. Detta ledde till att, jämfört med tiden före berikningen, ökade hanens aktivitet med 13% , honornas med 18%, subadulternas med 17% och ungarnas med 2%. Bevisar detta att fångenskap, som begränsar djurens möjlighet till olika aktiviteter, gör djuren lugnare än dessa är i naturen eller kan det vara så att djuren blir ledsna eller apatiska av alltför lite aktiviteter?

Efter observationer, kan man säga att hanen är mindre socialt aktiv än honorna, medan ungarna och ungdomarna är mycket mer socialt aktiva. Andra sidan kan man säga att hanen har mycket annan aktivitet medan honorna har mindre annan aktivitet än hanen och ungdomarna och ungarna har lika mycket annan aktivitet som de har social aktivitet.

På Skansen ökar aktivitet hos hanen på det sättet att han är mest aktiv mellan kl. 14 (=40%) och kl. 19 (=80%) medan honornas aktivitet börjar öka lite tidigare , kl. 12 (= 30%) och är som högst kl. 17 (=80%) för att sedan sjunka till 40% kl. 19

TESTER:
För det mesta var aporna för sig själva, men kunde ibland titta mot oss uppmärksamt. För att få deras uppmärksamhet oftare och testa deras uppförande, skramlade vi med en penna i ett järnstaket medan aporna var sysselsatta med ätandet. Då lyssnade alla, avbröt sina sysslor och blev stela för en kort stund. Någon hoppade också upp i trädet, men i allmänhet upplevde aporna det inte som väldigt skrämmande utan fortsatte snart som inget hade hänt. Under den livliga tiden på kvällen, då en del av aporna jagade varandra, och ibland även hoppade mot glasväggen och tittade ut mot oss, hoppade jag också för att se vad som händer. Inget hände dock mer än att apan var där fastklistrad mot fönstret och tittade mot mig en stund och fortsatte sedan med hoppandet och jagandet / lekandet.