Uppsala universitet
Kursuppgift
Uppsatsen
Källmaterial
Opposition
Tidsplan
Bedömning
Uppsatsämnen
Presentationsschema

Uppsatsuppgift i Datakommunikation II

Uppgiften

Skriv en uppsats om något av de nedan listade ämnena. Den ska vara baserat på vetenskapliga artiklar som ni själva söker och utvärderar. Ämnena är antingen fördjupningar av Datakom I eller II moment, eller ämnen som kunde ha varit del av dessa kurser, men som inte fått utrymme.  Ni jobbar i grupper om två eller för några få ämnen fyra stycken studenter. Välj ett ämne som du/ni tycker verkar skoj.

Ni skall också opponera på en annan grupps uppsats, vilket kräver att ni läser in er på deras område. I opponeringen skall ni ge konstruktiva kommentarer på den andra gruppens uppsats.  Syftet är att ge förbättringsförslag till författarna och att stimulera en diskussion er emellan om innehållet. Det är inte meningen att ni ska betygsätta den andra uppsatsen, rätta den eller anmärka på formuleringar eller språk.

Sammantaget betyder detta att ni på egen hand kommer läsa in er på två ämnen som inte ingår i föreläsningsdelen av kursen. Ni ska jobba med er uppsats ungefär på det sätt som "riktiga" vetenskapliga uppsatser skrives, presenteras och bedömes av andra. Omfattningen på uppgiften beräknas till drygt en veckas heltidsarbete. Tid i kursplanen är avsatt för detta arbete. Ni får själva dela upp jobbet mellan er i gruppen. Men det får inte bli så att en skriver och en opponerar, utan ni måste bägge deltaga i båda faserna.

Syftet med uppgiften är dels 1) att träna att söka och finna information i professionella tidskrifter, 2) att kunna sammanfatta, värdera och presentera material från dessa tidskrifter, 3)  att tillsammans i en grupp kunna skriva en uppsats samt ge konstruktiv kritik på vad andra grupper har skrivit.

Uppsatsen

Upplägget och organiseringen av uppsatsen kan göras på olika sätt och beror på ansatsen. En vanlig ansats är att:

  • Jämföra olika strategier, metoder eller implementationer av datakommunikationslösningar som presenteras i olika artiklar och av olika författare. Några exempel på sådana ansater är att jämföra tre olika operativsystem för datakommunikation, fyra olika algoritmer för att reservera bandbredd, två implementationer av routingalgoritmer med avseende på prestanda och komplexitet, etc.
  • Gå in så mycket detalj som möjligt i ett lagom snävt område. Undvik att skriva "lite om flera olika lösningar", utan det är bättre att "skriva mycket" om några få motiverade lösningar.

Tag ställning till det som artiklarna diskuterar och relatera edra egna ideer till det som presenteras. Om ni t.ex. tycker att bandbreddreservation är dömd att misslyckas, redovisa då ett par artiklar för och emot reservationsprincipen, och relatera dem till edra egna åsikter.

Er uppsats skall vara baserad på minst tre olika artiklar inom det valda området (tre väsentligen likadana artiklar av samma författare räknas som en artikel). För grupper om fyra deltagare krävs minst åtta artiklar.

Ämnen

Välj ett ämne bland de som finns på nedan. Om du/ni har ett annat favoritämne som ni vill skriva om, kontakta oss med ett förslag. Det är OK att två grupper skriver om samma ämne. När ni har bestämt er för ett ämne, skriv då upp er på en anmälningslista som cirkulerar under föreläsningen och däremellan finns uppsatt på Per Gunningbergs dörr (rum 454, hus 1). Reserverade ämnen listas på hemsidan efterhand de blir bokade. Har du ingen uppsatspartner men vet vad du vill skriva om, boka då in ämnet med ditt namn och annonsera att du söker en partner.

Källmaterial

Ni bör använda vetenskapliga artiklar tagna från större konferenser och vetenskapliga journaler. Om ni är osäkra om artiklen är "tillräckligt professionell", skicka då ett email till handledaren (Per Gunningberg) och fråga om artikeln är OK genom att ange titel, författare och publikationsställe (tidskrift/konferens/URL).  Den bästa källan till bra artiklar är referenslistan i kursböckerna. Ett annat populärt alternativ är att söka på webben. Vi vill dock varna lite för webben eftersom det är svårt att bedöma kvaliteten hos dessa artiklar om de inte har publicerats vid någon konferens eller i en tidskrift.

Ni kan vara så gott som säkra på att artiklar från ACM- eller IEEE-sponsrade konferenser eller tidskrifter är OK, dock kan de mer allmänna tidskrifterna (t.ex Communications of the ACM) vara något tveksamma ibland.  Det går också bra att utnyttja ett kapitel i en avancerad bok inom området. Referensartiklarna i Schillers, Keshavs och Kurose/Ross med flera läroböcker är också lämpliga.

De vanligaste tidskrifterna finns i avdelningens bibliotek på våning fyra i hus 1. Beurlingbiblioteket har en del större tidskrifter men är inte så välsorterad som avdelningens eget bibliotek. Universitetet har också tillgång till IEEE och ACMs digitala bibliotek. Många IEEE, ACM och konferensartiklar finns även tillgängliga på webben, oftast via författarnas egna hemsidor. Har du hittat en referens till en artikel som inte finns i våra bibliotek kan det vara ide att söka efter författarnamnen med någon sökmaskin.

Lämpliga journaler och andra tidskrifter

Dessa tidskrifter riktar sig till läsare med Masters examen eller motsvarande:

  • IEEE Communications Magazine
  • IEEE Network
  • IEEE Internetworking
  • IEEE Computer
  • IEEE Concurrency
  • ACM Computing Surveys

Mer svårtillgängliga journaler:

  • ACM Mobile Networks and Applications
  • IEEE Transactions on Communications
  • IEEE Journal of Selected Areas in Communication
  • ACM Wireless Networks
  • IEEE/ACM Transactions on Networking
  • ACM Operating Systems Review
  • ACM Computer Communication Review

Konferenser

(Är i allmänhet också lite mer svårtillgängliga)

  • SIGCOMM
  • MobiCom
  • Infocom
  • Protocols for High Speed Networks
  • High Performance Networking
  • SOSP
  • OSDI
  • ICCC
  • GlobeCom

Opposition

Opposition på en uppsats innebär att den granskas kritiskt av en annan grupp. Med "att granska kritiskt" menar vi inte att "hitta fel", utan snarare att ge feedback till författarna om hur uppsatsen skulla kunna  förbättrats, t.ex genom hänvisningar till andra relevanta resultat inom området eller problemställningar som ni anser vara viktiga, men som inte tagits upp. För att komma i rätt stämning ska ni tänka er att uppsatsen ni skall opponera på är en kollegas, och att ni skall hjälpa kollegan att få den så bra att den skulle kunna komma med på en konferens i konkurrens med andra uppsatser.

Notera att det är en hel del  jobb att opponera på en uppsats. Ni måste läsa uppsatsen, de refererade artiklarna och eventuellt även själva söka efter artiklar i ämnet.

Utförande

Utförande - uppsats

Uppsaten bör vara 10 -15 sidor  (med 10 punkters typsnitt, dubbelt radavstånd, inklusive alla figurer) för grupper om två personer och 15-25 sidor för grupper om fyra personer.

Ni skall inleda er uppsats med ett "abstrakt" (en kort inledande sammanfattning) på max 150 ord, som berättar om vad er uppsats innehåller. Kom ihåg att tanken med ett abstrakt är att man skulle kunna läsa enbart detta för att ta reda på vad en uppsats handlar om. I introduktionen presenterar ni ansatsen eller det problem som de artiklar ni valt, söker att lösa.

De artiklar ni baserar er uppsats på är sannolikt bra förebilder för hur er egen uppsats skall struktureras. Funderar ni på att använda artiklar som saknar abstrakt, referenser och referenslista så bör ni definitivt kontrollera deras kvalitet med handledaren.

Uppsatsen bör avslutas med edra egna slutsatser och en referenslista.

Utförande - presentation

Ni skall förbereda en tio minuter lång presentation av er uppsats. I er presentation skall ni presentera bakgrunden till ert arbete, de viktigaste delarna av er uppsats och till sist en summering med edra egna personliga slutsatser.

Ni bör tänka på att flertalet studenter i kursen inte är bekanta med det specifika ämne ni skrivit om och därför bör ni lägga er presentation så att samtliga kan följa den. Tänk tillbaka på det tillfälle innan ni började bekanta er med ämnet så får ni rätt nivå.

Utförande - opposition

Ni behöver inte göra en skriftlig opposition, men vi rekommenderar givetvis att ni skriver ner huvudpunkterna. Ni kommer, efter författarpresentationen, att ges högst tio minuter för er oppositionspresentation..

Ni har ganska fria händer att peka ut och förklara andra relevanta arbeten inom området som ni tycker borde ha tagits upp. Diskutera frågeställningar som ni tycker kunde ha behandlats i uppsatsen, eller vad annat ni tycker är relevant. Försök få till en diskussion som engagerar inte bara ni och författarna utan också de andra seminariedeltagarna.

Vilken uppsats ni kommer att opponera på kommer att anslås under i presentationsschemat. Hör av er med ett email om ni har speciella önskemål.

Tidsplan

De deadlines som presenteras här är hårda, dvs ni kan inte lämna in er uppsats senare och ni kan heller inte presentera/opponera på uppsatser vid ett senare tillfälle. Närvaron på seminariet där ni presenterar och opponerar är obligatorisk.

Val av uppsatsämne 28/3

Välj bland uppsatsämnena nedan eller välj ett eget efter godkännade från handledaren. För in ämne och edra namn i anmälningslistan som sitter på Per Gunningbergs dörr (rum 1454). Kontrollera först om någon annan grupp har valt samma ämne. Om så är fallet, skicka ett mail till handledaren så försöker vi hitta ett par alternativa vinklingar och uppsatser på ämnet så att ni inte skriver om exakt samma sak.

Handledning 4-5/4

Syftet med handledningen är att hjälpa till med att söka relevanta artiklar och diskutera upplägget med uppsatsen. Handledningen kommer att schemaläggas och ni kan skriva upp er för olika tider. Dessa tider och platsen (preliminärt avdelningens bibliotek/fikarum) kommer att anslås på dörren till rum 1454 (Per Gunningberg).

Deadline för uppsats 25/4

Deadline för inlämning av uppsatsen är den 25 april. Inlämnade uppsatser kommer snabbgranskas av handledaren dagarna efter deadline.  I de fall de inlämnade uppsatserna har brister kommer vi att kontakta författarna så att de får en chans att snabbt revidera dem före distributionen till opponenterna. Syftet är att se till att alla får en bra uppsats att opponera på, eftersom oppositionen ingår i uppgiften. Uppsatsen lämnas i Per Gunningbergs postfack, vån 4, hus 1.

Lämna med kopior på de refererade artiklarna, för att på så vis underlätta för edra opponenter.

Deadline för reviderade uppsatser 2/5

Reviderade uppsatser lämnas in senast kl 17:00 den 2/5 i Per Gunningbergs postfack, vån 4, hus 1.

Utlämning till opponenter 29/4 respektive 6/5

De uppgifter som inte fastnat vid granskningen kommer lämnas ut till opponenterna så fort som möjligt.

Presentation och opposition 15/5, 16/5 (eller 17/5)

Er uppsats presenteras antingen den 15, 16 eller 17 maj. Ni delas in i fyra seminariegrupper med två grupper den 15 maj och två grupper den 16 maj. Vid oppositionen skall varje uppsats presenteras under tio minuter av författarna. Därefter får opponenterna upp till tio minuter på sig att presentera sin bedömning av uppsatsen och för eventuell diskussion.

Ni skall lägga upp er presentation/opposition så att ni får det viktigaste sagt på denna tid - efter tio minuter bryter vi.

Projekten redovisas den 17 maj. Varje projekt får 30 minuters presentationstid som ska inkludera demo och frågor.

Detaljerade tider kommer att framgå från presentationsschemat.

Obligatorisk närvaro

Det är obligatorisk närvaro för samtliga presentationer i den seminariegrupp som ni är tilldelad samt för projektredovisningen den 17 maj. Det innebär i praktiken obligatorisk närvaro under två halvdagar. Alla är givitvis välkomna att lyssna på alla presentationer. De kommer också att vara öppna för institutionens lärare och forskarstuderande.

Bedömning

Varje grupp bedöms utifrån tre kriterier:

  • Uppsatsen
  • Presentationen av den egna uppsatsen
  • Oppositionen på den "andra" uppsatsen

Alla tre delarna måste vara nöjaktigt utförda för att betyget godkänt skall ges. Endast godkänt ges på uppsatsmomentet. En bra uppsats och opponering kan höja slutbetyget. En mindre bra insats kan däremot inte sänka tentamensbetyget.


Uppsatsämnen

Med rött markerade ämnen är bokade.

Ämne, 4 personer

 
Peer-to-peer networking  
Self-configuring networks  
Sensor networks  
Routing and addressing in overlays  
Content Distribution Networks  
Establishing trust in bluetooth ad hoc networks  
Networking subsystems of very large web servers  
Probing techniques for estimating available and link bandwidth  
 
 

Ämne, 2 personer

Bandwidth brokers  
Providing real-time guarantees in the Linux kernel  
Outdoor and indoor position techniques for the fixed internet and celluar networks  
Proxy architectures  
Hierarchical WEB caching strategies  
Wearable networks  
Denial of Service attacks and prevention  
Comparison of TCP SACK, Reno and Westwood  
Access networks: ADSL, xDSL, and LMDS  
Telia Home Run, Boingo and other hot spot access technologies  
Active networks: node OS architecture  
NAT versus IPv6 addressing  
Active networks: languages  
Compare J2ME and .NET Mobile Internet Tool for mobile applications  
Formal methods for protocol specification  
JXTA and .NET comparison  
Piconet and scatternet  
Differences between cHTML, XML, XHTML and WML  
Models for electronic money  
Large scale mirroring - Akamai network  
Interactive distributed games  
Front-ends to large webservers  
Key handling in very large secure open groups  
Payments systems on the Internet  
Charging and billing the Internet  
Comparing two firewall architectures  
Techniques for energy reduction in thin clients  
Fractal Traffic Models  
Location awareness in mobile communications  
Gigabit ethernet and other gigabit technologies  
Differentiated services  
Security for mobile IP  
Flexible protocol stacks  
Jini - look-up services  
Comparison between SSL and IPSEC  
Comparing Streaming Media Players: Real Audio, Windows Media Player, and gMovie pLAYER  
The Real Audio protocol  
Virtuella Wireless Operators  
3G versus WLAN - the winner is...?  

 
©- 2001. UPPSALA UNIVERSITET, Box 256, 751 05 Uppsala | per.gunningberg@it.uu.se, den 25 mars 2002